Så väljer du rätt skärvätska

Att välja skärvätska känns för många användare som ett lotteri. Men om någon tillslut har hittat sin skärvätska som förhoppningsvis fungerar tillfredsställande så är många väldigt sällan benägen att byta.

Detta trots att produkten innehåller ämnen som är mer eller mindre hälsoskadliga och som du vill om möjligt undvika. Oftast har företag en specifik person utvald för att granska innehållet i kemikalier som skall köpas in till företaget. I vissa företag (oftast mindre) så är det inte en kemist i grunden som gör denna bedömning. Istället är det någon som har gått en kortare utbildning för att kunna tyda innehåll och göra grundläggande bedömningar av säkerhetsdatabladet, som leverantörerna av skärvätskan är skyldig att upplysa om enligt lag.

Med korrekta kunskaper kan en utvärdera olika ämnen och bedöma produkten i sin helhet. Men med felaktiga kunskaper kan en lätt avfärda en produkt som innehåller ämnen som kan uppfattas som farliga.

Det är därför viktigt att företaget som säljer produkter har en kemist som kan hjälpa till och tyda säkerhetsdatabladet.

”Även vatten kan döda en människa om denne utsätts för det på fel sätt”.

Miljövänliga skärvätskor kontra arbetsmiljö

Många företag vill även arbeta mot miljövänligare produkter och det är bra. Det är ju förstås viktigt då att hålla isär arbetsmiljö som påverkar människan eller om det menas att ett material är biologiskt nedbrytbart och bättre för utsläpp i naturen.

Ett exempel är ett ämne som Dicyklohexylamin, som kan förekomma i skärvätskor och är svårt att bryta ner i naturen. Men som också är ett ämne som kan ge möjligheter till hälsosamma fördelar i skärvätskor.

Alla skärvätskor som är begagnade skall anses som miljöfarliga och måste destrueras. Så även om en ny skärvätska innehåller ett ämne (oftast mycket små mängder) så påverkar inte detta skärvätskans begagnade tillstånd.

Så kan du påvisa att du har en kontrollerad destruktion av skärvätskor så kan du motivera innehåll av ett sådant ämne för att undvika hälsofarliga ämnen.

Skärvätska vs smörjolja

Valet av skärvätska är som sagt svårt för många och det med sin rätt.

Till skillnad mot en smörjolja som har tydligare kvalitetsstandarder så väljs en skärvätska med erfarenhet och som ofta säljs som ”trusted preformance”. Alltså, då helst med referenser från
t ex ett annat likande företag.

När du väljer skärvätska så skall den inte bara fungera i de bearbetningar och metaller du arbetar i. Utan skärvätskan skall även uppfylla företagets krav på innehåll. Men framförallt, och det är svårast, är att den skall passa individuellt för dig som arbetar med skärvätskan och detta kan bara utgöras av verkligt test.

Teknisk och kemisk bedömning

Detta gör att du bör dela upp din bedömning i två delar. Den tekniska och kemiska bedömningen. Det ena kan inte utesluta det andra

1. Teknisk bedömning

Först och främst så måste produkten vara anpassad för den vattenhårdhet som råder. I Sverige har vi generellt extremt mjukt vatten. Är inte skärvätskan anpassad för detta så kommer det att skumma. Sedan skall skärvätskan passa all typ av bearbetning och material. Förenklat så går det att väga antingen mot mer smörjande förmåga (tuff maskinbearbetning) eller renhållande förmåga (lättare, t ex slipning).

Arbetar du i mycket aluminium så är det viktigt att inte materialet fläckas och vid arbete med gulmetall så bör skärvätskan ha vissa typer av korrosionsinhibitorer.

Utöver det, så skall det såklart inte rosta på/i maskiner eller andra metaller, samtidigt som skärvätskan skall hålla rent så inte verktygshållare fastnar eller att det skall kunna gå att se igenom inspektionsglas etc.

Framförallt så är det önskvärt att skärvätskan skall hålla och inte bilda för stor del bakterier så att skärvätskebadet måste bytas.

2. Kemisk bedömning

Denna bedömning görs främst med deklarerade kemikalier på säkerhetsdatabladet. Som oftast, görs denna bedömning innan tester eller bestämmer sig för en skärvätska. Därför är det viktigt att inneha rätt kunskaper om kemikalier och dess påverkan, men även kunna göra en relevant helhetsbedömning.

Kraven blir hårdare på innehåll och en ständig bedömning av olika ingående kemikalier pågår.

Det som är och har varit en stor fråga på senare tid är biociddirektivet. Alla Formaldehydavgivande tillsatser kommer troligtvis klassas som cancerframkallande inom snar framtid. Den 1:a december 2018 klassificeras 3 av de vanliga formalinavgivarna i skärvätskor som cancerogena.

Dessa bakteriedödare är de mest förekommande baktericiderna som blir aktiva när pH i skärvätskan sjunker.

För att undvika bakterier så behövs ett högt pH värde.

Skärvätskan förses med olika ämnen för att bibehålla och få en bra buffert för pH (Dessa ämnen är ofta alkaliska och kan ge hudirritationer).

Om bufferten eller pH inte kan bibehållas utan pH sjunker, t ex på grund av låg koncentration eller att föroreningar tagit sig in, som t ex olja, som i sin tur utgör bakterietillväxt och då med sjunkande pH. Då träder formalinavgivarna (bakteriedödarna) in och pH återställs.

Isotiazol är den enda bakteriedödare som inte är formalinavgivare. Denna används som oftast i schampo, tvål, m.m. Den är väldigt effektiv i mycket små mängder och relativt ofarlig. Men för att detta skall fungera tillfredställande i skärvätskor, så behövs en betydligt större mängd, fortfarande dock relativt låg.

Skulle en person däremot utsättas för stora mängder av detta ämne kan denne i värsta fall utveckla allergi vilket innebär att det inte heller går att använda vanliga schampon och tvålar etc. Flera hemska dokumenterade fall finns. Därför är inte detta ett optimalt alternativ för att komma ifrån formaldehyd.

Slutsats

Det är nu med denna bakgrund om skärvätskor, utan bakteriedödare, som man nu står inför.

Det finns en ny växande produktflora av biocidfria skärvätskor på marknaden, men i detta stadie så är det även många ”experimentprodukter” på marknaden som inte har tillförlitliga referenser.

Det finns fallgropar. Så ett tips är att använda välkända företag med kompetens om innehåll och framförallt med referenser.

Alla skärvätskor kräver mer eller mindre underhåll.

Underhållet är avgörande för hur länge en skärvätska skall hålla. Ju mindre tank du har desto känsligare blir den. Här kommer 5 enkla tips för att få mindre underhållskostnader och en skärvätska som kan hålla i många år.

Tips och tricks

1. Kontrollera regelbundet koncentrationen med refraktometer, ju jämnare koncentrationen hålls desto längre kan skärvätskan hålla. Undvik att bara fylla koncentrat eller vatten, efterfyll alltid med en blandning. (tänk på att ta värdet i refraktometer multiplicerat med refraktomererfaktor som finns på Tekniskt Datablad)
2. Kontrollera pH emellanåt (med mätpenna eller stickor). När pH värdet sjunker finns risk för bakterietillväxt.
3. Håll systemet rent från ”spåner” och ”läckolja” med filter och oljeskimmer.
4. Vid stillestånd, t ex över en helg, se till att ha lite rörelse i skärvätskebadet, exempelvis med en liten pump eller en tryckluftsslang som kan ligga i och bubbla lite.
5. Använd alltid korrekt rengöringsvätska vid byte och följ anvisningar om byte enligt nedan.

Rengöring & Byte av Vattenblandbara skärvätskor

1. Tillsätt systemrengörare (t.ex. Sealtite Systemrengörare 320) med 1-3% beroende på hur smutsigt systemet är, detta skall göras minst 24h innan byte.
2. Använd Maskinerna som vanligt under dagen så att systemrengöraren verkligen får cirkulera runt.
3. Töm Systemet, gör rent verktygshållare mm., spola, doppa verktyg i en 1% lösning av systemrengöraren.
4. Fyll upp systemet med ny skärvätska till minimal nivå för att kunna pumpa runt, töm ut igen.
5. Fyll på ny emulsion, se rekommenderad koncentration.

Klicka för mer information och produkter!